I Sverige har vi en av världen medicinskt säkraste förlossningsvård om man tittar på mödra- och barnadödlighet. Det finns med andra ord väldigt liten risk för att detta skulle inträffa under förlossningen. På förlossningen i Sverige gör man hellre en intervention för mycket än en för lite. Det finns tydliga riktlinjer för barnmorskor att följa. Om något under förlossningen avviker från det sk. ”normala” tar barnmorskan kontakt med läkaren (obstetrikern) som gör en bedömning av vilken åtgärd som ska göras. Barnmorskan som är expert på det naturliga födandet kan ibland uppleva detta frustrerande då läkaren är expert på det komplicerade födandet och dessa två bedömningar går inte alltid hand i
Vad är en jämlik förlossningsvård? 1961 skrev A D. W. i Brittish Medical Journal en artikel där han ville få till en mer modern syn på förlossningsvården. Det han önskade var att fäderna skulle vara välkomna att delta under födseln och att de skulle uppmuntras till detta. Detta var på den tiden ett väldigt provocerande uttalande och i nästa nummer av tidningen skrves det att detta var en mycket onaturlig trend. Det hade inslag av ”hum-bug” inom ”pseudo-psykologin” menade man. Den korrekta platsen för fäderna var, om inte på lokal så dit hans instinkter förde honom. Eventuellt skulle fäderna på sin höjd kunna sitta barnvakt. Det fanns också argument som att pappors närvaro skulle innebära fle
