Jämlik förlossningsvård

June 6, 2018

Vad är en jämlik förlossningsvård? 

 

 1961 skrev A D. W. i Brittish Medical Journal en artikel där han ville få till en mer modern syn på förlossningsvården. Det han önskade var att fäderna skulle vara välkomna att delta under födseln och att de skulle uppmuntras till detta. Detta var på den tiden ett väldigt provocerande uttalande och i nästa nummer av tidningen skrves det att detta var en mycket onaturlig trend. Det hade inslag av ”hum-bug” inom ”pseudo-psykologin” menade man. Den korrekta platsen för fäderna var, om inte på lokal så dit hans instinkter förde honom. Eventuellt skulle fäderna på sin höjd kunna sitta barnvakt. Det fanns också argument som att pappors närvaro skulle innebära fler infektioner, att de var i vägen samt att papporna kunde få panik och svimma, vilket i sin tur skulle belasta personalen. Det var också så att läkarna upplevde det besvärande och obehagligt att göra vaginala undersökningar i männens närvaro.

 

Detta skrevs för mindre än 60 år sedan. Vilket innebär att det inte är så många generationer tillbaka. Det finns inte några långa led tillbaka i tiden där partnern varit självklar i förlossningsrummet och därmed anses detta fortfarande ur ett historiskt perspektiv som en relativt ny företeelse.

 

Det var kulturella förändringar och nya attityder hos förlossningspersonalen som uppmuntrade pappors medverkan under barnafödandet (Draper, 1997). Mammornas behov av psykosocialt stöd ansågs allt mer viktigt och barnmorskorna hade svårt att hinna ge detta stöd och därför utvecklades en mer tillåtande och uppmuntrande attityd för männen att vara en dela av födseln.

 

På 70-talet blev det allt mer vanligt att pappor var en del av förlossningen i Sverige. I början av årtiondet fortfarande med restriktioner och skulle något avvika så skickades pappan ut i väntrummet. I mitten av 70-talet kom psykoprofylaxen till Sverige genom Signe Jansson. Dessa kurser hjälpte paren att förbereda sig inför förlossningen tillsammans. Då var pappans roll mycket att hjälpa kvinnan att andas rätt. Signe Jansson var också först i Sverige vid Ystad BB att låta papporna stanna kvar på BB och hjälpa till under den första tiden med bebisen.

 

Under denna tid var pappornas medverkan i stort sett endast byggt på att stödja kvinnan och mannens egna behov såg man inte alls till. Ifrån en studie 1997 (Draper) såg man att mammorna och papporna inte är inkluderande som jämlika parter och att barnmorskorna har svårt att veta exakt vilken roll pappan har. Idag deltar cirka 96 % av alla pappor under förlossningen.

 

Än idag är det inte jämställt inom förlossningsvården. Fram till för några år sedan så kallades det mödravården, detta har idag bytt till barnmorskemottagning. Det heter fortfarande kvinnoklinik på många håll i landet. Partnern får inte det stöd som hen kan behöva i förlossningsrummet utan kan fortfarande missas. I de utvärderingar som görs efter förlossningen är det endast kvinnan som får fylla i sin skattning av förlossningsupplevelsen. Vi ser att partners får liknande förlossningsdepressioner efter förlossningen för att upptäcka detta finns det ingen rutin inom vården. Det är även så att förlossningen i vissa fall skapar posttraumatiska stressyndrom. I dag räknar man med att ca 13 % av alla partners är förlossningsrädda. Barnmorskor på barnmorskemoattganingar remitterar inte partnern till förlossningsrädda teamet, detta kan endast ske på den gravida kvinnans rädsla. Min åsikt är att vi har massor att göra för att skapa en mer jämlikförlossningsvård som skapar bättre förutsättningar för alla. För att bidra till detta  har jag skapat en online förlossningsförberedande kurs för partnern.

 

Jag skriver just nu en bok för partners inför förlossningen. Jag tror nämligen för att en jämlik fölossningsvård ska bli verklighet så behövs det information endast riktad till partnern. Då perspektivet från partner ofta är olikt den gravida kvinnans. Det är en av de saker som uppskattas mycket under föräldrautbildningar när partners får sitta tillsammans och prata om förlossningen ur deras perspektiv. Vad jag även upptäckt i detta bokprojekt är behovet från partnern att få prata om sin förlossningsupplevelse efteråt. 

Please reload

Featured Posts

Hur livet runtomkring påverkade mina förlossningar

March 22, 2015

1/6
Please reload

Recent Posts

September 11, 2019

May 23, 2019

February 6, 2019

January 24, 2019

December 28, 2018

Please reload

Archive