Jag har arbetat med en kvinna i medelåldern under ett halvår som coach. I går hade vi vårt avslutningssamtal och därefter frågade hon lite om mig. Jag berättade att jag arbetar som gravidcoach. Pratade lite om vad det innebär och att jag just nu skriver en bok som förbereder partnern inför förlossningen. Kvinnan började berätta för mig om hennes upplevelse av födseln av sitt första barn för drygt 20 år sedan. En lång förlossning med väldigt lite stöd av personalen och några jobbiga inslag där CTG:n tappade kontakten med bebisen och personal rusade in för att dom trodde att något allvarligt hade hänt. För några år sedan lämnade henne man henne efter att han varit otrogen. Kvinnan säger till m
Att vara stöd under förlossningen innebär en möjlighet för dig som partner att få känna dig delaktig. Genom att vara förberedd och förstå vad du kan påverka och vad du inte kan påverka blir det inte bara en bättre upplevelse för dig utan även för den födande. ”Jag stod traditionellt vid huvudänden och höll handen. Det är väl fint och så och man förstår att man har en del men man känner sig som den absolut minsta kuggen i maskineriet. Det enda man gör är att vara närvarande och hjälpa henne med uppmuntrande ord. Det ska man väl egentligen inte trivialisera men samtidigt så känner man sig otillräcklig. Att man borde göra mer. Jag kände mig väldigt frustrerad för att det inte fanns något mer ja
