Vattenfödsel – att föda barn i vatten
Vattenfödsel är något som allt fler födande efterfrågar och under de senaste åren har också möjligheterna att föda i vatten ökat på svenska förlossningskliniker. Samtidigt är det långt ifrån något nytt fenomen. Människor har använt varmt vatten för smärtlindring, avslappning och trygghet under födandet långt innan vattenfödsel började beskrivas i medicinsk litteratur. Men vad innebär det egentligen att föda i vatten? Vad vet vi om fördelarna och säkerheten, hur går det till och vad kan vara bra att känna till om du själv funderar på vattenfödsel?
Vad är vattenfödsel?
Det är bra att skilja mellan att bada under förlossningen och vattenfödsel, dvs. att faktiskt föda i vatten. Många använder bad eller dusch som smärtlindring under öppningsskedet men går sedan upp ur vattnet inför själva födseln. Vid en vattenfödsel stannar den födande kvar i badet eller poolen och barnet föds helt under vatten, för att därefter lugnt föras upp till ytan och vanligtvis direkt till den födandes famn.
Bad som smärtlindring och avslappning under födsel
Att använda varmt vatten under födseln brukar ibland beskrivas som hydroterapi. Barnmorskor och doulor använder ibland begreppet “aquadural”, som syftar på den tydliga smärtlindring många upplever i vatten. Precis som massage, värme/kyla och TENS-apparat är bad en form av sensorisk stimulering som kan dämpa smärtupplevelsen och bidra till frisättning av kroppens egna endorfiner. Och det är egentligen inte så konstigt. Värme, beröring, rörelse och avslappning är alla sådant som kan påverka hur smärta upplevs.
Oxytocin, vårt lugn och ro-hormon, får livmodern att arbeta samtidigt som det är nära kopplat till trygghet, närhet och avslappning. Beröring av huden, kroppens största känselorgan, är gynnsamt för oxytocinfrisättningen. I badet blir hela kroppen berörd på samma gång; vattnet både omfamnar, berör och värmer – en kombination som för många leder till stort välbehag, ökad avslappning och märkbar smärtlindring.
Min egen erfarenhet, både som födande och som doula, är att badet också kan skapa en känsla av ett eget rum i rummet, en privat sfär. Badkaret eller förlossningspoolen blir en tydlig gräns mot omgivningen. Det kan ge en känsla av avskildhet, integritet och kontroll – sådant som ofta har stor betydelse för hur trygg man känner sig när man föder.
Friheten att röra sig
En annan stor fördel med att möta värkarna i vatten är rörelsefriheten. När kroppen bärs av vattnet blir det lättare att byta position, även när värkarna är intensiva eller kroppen börjar kännas tung. Du kan stå på knä, luta dig fram över kanten, sitta på huk, vara på alla fyra, ligga på sidan eller nästan flyta mellan värkarna. I en rymlig förlossningspool går det ofta att röra sig intuitivt och följa kroppens signaler. Det finns inte en position som är “rätt”. Kroppen söker ofta själv efter det som känns mest funktionellt just där och då, och möjligheten att röra sig fritt kan göra det lättare att följa de impulserna. Rörelse och upprätta positioner kan dessutom gynna förlossningsförloppet genom att ge bäckenet mer rörelseutrymme och skapa goda förutsättningar för barnets rotation och nedträngning.
Är vattenfödsel säkert?
För friska gravida med en okomplicerad fullgången graviditet visar forskningen sammantaget att vattenfödsel kan vara ett säkert alternativ när förutsättningarna är goda och den födande och barnet mår bra. Nyare riktlinjer och större forskningssammanställningar har också lyft möjliga fördelar som färre interventioner, goda förlossningsupplevelser och i vissa studier lägre förekomst av vissa bristningar och postpartumblödning. Samtidigt finns det risker att känna till, bland annat en liten ökad risk för navelsträngsruptur när barnet förs upp till ytan.
Det finns en mängd internationell forskning på ämnet vattenfödsel. Är du nyfiken på att djupdyka i evidensen kan denna artikel från Evidence Based Birth vara en bra start. Även i Sverige har det forskats om vattenförlossning och barnmorska Hanna Ulfsdottir som skrivit doktorsavhandlingen To give birth in water publicerade 2017 en studie där key message lyder: ”Waterbirth is associated with a lower frequency of perineal tears as well as fewer interventions and a more positive birth experience compared with conventional spontaneous vaginal births.” (Ulfsdottir, 2017)
Vem kan föda i vatten?
Kriterierna varierar mellan olika verksamheter, men vattenfödsel erbjuds framför allt när graviditeten är fullgången, den födande och barnet mår bra och förlossningen fortlöper utan komplikationer som kräver annan övervakning eller behandling. Det kan till exempel finnas riktlinjer kring feber, blödning, fosterljud, graviditetslängd, läkemedel och möjlighet att själv ta sig i och ur vattnet. Lokala riktlinjer kan se olika ut, och därför tycker jag att det är klokt att ta reda på vad som gäller där du planerar att föda – och gärna också vad kriterierna bygger på.
Jag får ofta höra ”Får jag föda i vatten?”. Här vill jag å det varmaste rekommendera en omformulering; exempelvis: ”Vilka förutsättningar behöver vara uppfyllda för att jag ska kunna föda i vatten?” Det blir en helt annan utgångspunkt och ger dig bättre möjlighet att vara delaktig i planeringen av din födsel.
Om vattenfödsel är viktigt för dig kan du också göra mycket redan under graviditeten för att öka chansen att ditt önskemål faktiskt blir känt och planerat för.
Ta upp dina önskemål med din barnmorska på barnmorskemottagningen och be att det dokumenteras i journalen. Skriv också in det i ditt förlossningsbrev och var gärna konkret med att du önskar tillgång till bad eller förlossningspool om förutsättningarna är de rätta.
Kom ihåg att du inte behöver bestämma från början om du vill föda ut barnet i vattnet eller inte – det kan du känna in i stunden. Men genom att förbereda, läsa på och vara tydlig med att du gärna vill ha tillgång till bad ökar du möjligheten att det önskemålet faktiskt kan tas med i planeringen.
När det sedan är dags att ringa förlossningen kan du nämna önskemålet redan i telefon. Fråga om det finns möjlighet att få ett rum med badkar eller förlossningspool och, om det är relevant på just den kliniken, personal som har erfarenhet av att bistå vattenfödsel. Det finns förstås aldrig någon garanti för ett visst rum eller en viss barnmorska, men ju tidigare ditt önskemål är känt, desto bättre förutsättningar finns att ta hänsyn till det.
Och här tycker jag faktiskt att det är värt att läsa lite om patientlagen. Den finns bland annat för att stärka patientens självbestämmande, integritet och delaktighet. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med dig, och du ska få den information du behöver för att kunna vara delaktig i beslut om din vård. Det betyder inte att du kan kräva en behandling som vården bedömer som olämplig eller som inte kan erbjudas säkert i den aktuella situationen. Men det betyder heller inte att du behöver vara passiv. Du får fråga, be om motiveringar, uttrycka vad som är viktigt för dig och vara med i de beslut som rör din kropp och din födsel. Det är din kropp, din födsel och dina önskemål – och du har rätt att vara delaktig i besluten som tas längs vägen.
Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.” Patientlagen, 5 kap. 1 §
Hur går en vattenfödsel till?
Krysta i vatten
När det närmar sig födsel och du börjar krysta fortsätter du, precis som tidigare under förlossningen, att försöka följa kroppen och det som känns rätt för dig. Många byter position flera gånger under krystskedet – kanske från knästående till alla fyra, hukande, sidoläge eller någon annan mer upprätt position. En av fördelarna med vattnet är just att det ofta är lätt att fortsätta röra sig även när kroppen är trött och värkarna intensiva.
Barnmorskan anpassar sitt stöd efter vad som händer och vad du behöver. Om allt ser fint ut och du själv arbetar bra med kroppen kan det finnas mycket utrymme för lugn och ostördhet. När födseln närmar sig ökar samtidigt ofta kommunikationen och närvaron från barnmorskan. Hon följer hur du och barnet mår, lyssnar på fosterljuden med doppler eller vattentät CTG, och hjälper vid behov till med positioner, tempo och stöd i själva framfödandet.
Krystskedet kan också ha en annan rytm än den intensiva delen precis innan. Pauserna mellan krystvärkarna kan kännas längre och det är inte ovanligt att nästan dåsa till eller sjunka djupt ner i vila mellan värkarna. Kroppen får en chans att samla kraft inför nästa. Om du använder lustgas kan det ibland vara hjälpsamt att minska eller pausa den när barnet är mycket nära att födas, så att du känner dig så närvarande och klar som möjligt i själva framfödandet.
Perinealskydd vid vattenfödsel
Det varma vattnet håller vävnaden kring mellangården varm och genomblödd, ungefär som när varma kompresser används vid en födsel på land. Hanna Ulfsdottir har bland annat lyft värmens effekt på perineum som en möjlig förklaring till den lägre frekvensen av vissa bristningar som setts i studier av vattenfödsel. En annan tänkbar hypotes kan vara ”the buoyancy effect” (flytkraften) som minskar barnets vikt när axlarna föds fram. (Ulfsdottir, 2017)
Manuellt perinealskydd går att ge även i vatten. En del barnmorskor arbetar mer hands-on och ger aktivt stöd till mellangården, medan andra arbetar mer avvaktande och följer framfödandet med händerna beredda. Hur det görs beror bland annat på din position, barnets framfödande och barnmorskans arbetssätt.
När barnet föds ska hela framfödandet ske under vatten. Därefter förs barnet lugnt upp till ytan och vanligtvis direkt till din famn. Barnmorskan är samtidigt uppmärksam på navelsträngen så att den inte utsätts för onödigt drag. När barnets ansikte väl har varit ovanför vattenytan ska det inte föras ner under vattnet igen.
Efter födseln
Barn som föds i vatten kan ibland upplevas som lite lugnare direkt efter födseln och behöver inte nödvändigtvis börja skrika omedelbart. Ett skrik är heller inte det enda tecknet på att barnet mår bra. Barnmorskan tittar bland annat på andning, färg, tonus och hur barnet anpassar sig till livet utanför livmodern. De första ögonblicken kan därför ofta få vara väldigt stilla, med barnet hud mot hud och nära dig.
Hur länge du stannar kvar i vattnet efteråt beror på hur du och barnet mår och på vad som känns bra i stunden. Även moderkakan kan hanteras på olika sätt beroende på situation, lokala arbetssätt och dina egna önskemål. På många svenska sjukhus är rutinen att du kommer upp ur badet innan moderkakan föds fram, men även här kan arbetssätten skilja sig mellan verksamheter.
Partners roll vid vattenfödsel
Som partner eller stödperson finns det väldigt mycket du kan bidra med, både från sidan av poolen och ibland även i vattnet. Massage och mottryck kan fortfarande vara minst lika uppskattat. Du kan hjälpa till med höftpress, tryck över korsbenet, fysisk närhet eller bara hålla en hand där den behövs. Då det kan bli varmt i badet kan du också hjälpa till med sådant som lätt glöms bort: erbjuda dryck, lägga en kall handduk mot pannan eller nacken, fläkta lite och påminna om toalettpauser. Och kanske framför allt – skydda lugnet runt omkring. Att hitta en rytm tillsammans, med värk och vila, närhet och tystnad, rörelse och återhämtning, kan betyda väldigt mycket. Läs mer om hur du som partner eller stödperson kan göra skillnad för den födande här.
Bada hemma i latensfas
För många kan bad redan under latensfasen (som generellt fortskrider i hemmet) vara skönt och göra det lättare att ”rest, relax and distract” – tre saker som verkligen gynnar denna del av födandet. Har du inget badkar kan du hyra förlossningspool. Dessa finns i olika storlekar och ryms även i en liten bostad. Om bad inte är ett alternativ kan du prova hur det känns att stå en stund i duschen (hemma och/eller på sjukhuset). I duschen kan du, eller din partner/doula, med fördel rikta duschmunstycket mot den plats på kroppen där värkarna sitter. En dusch förknippas dessutom ofta med trygghet och avslappning - viktiga nycklar till oxytocinet!
Ta gärna hjälp av en pall eller Pilatesboll i duschen om möjligt, på så vis kan du få till både sköna och varierade positioner. Att till exempel hänga på (krama om) bollen och låta vattnet skölja över ryggen kan vara ljuvligt! Ett ytterligare plus med att vara i duschen är att du enkelt kan kissa. En tömd urinblåsa frigör mer plats för bebis när den ska rotera ner.
Var kan jag föda i vatten?
Möjligheten till vattenfödsel ser fortfarande lite olika ut i Sverige. På de allra flesta förlossningskliniker finns möjlighet att bada under öppningsskedet, och även vattenfödsel har under de senaste åren blivit betydligt mer etablerat. Hösten 2026 erbjuds möjligheten att föda i vatten i majoriteten av landets regioner, även om det fortfarande finns enstaka sjukhus där barnet inte får födas fram i vattnet.
På flera håll har fasta badkar kompletterats med uppblåsbara förlossningspooler, vilket ökar tillgången till bad eller vattanfödsel. En pool kan ge ännu mer rörelsefrihet och fler möjligheter till upprätta och varierade positioner än i ett traditionellt badkar, beroende på modell. Om vattenfödsel är något du gärna vill ha möjlighet är det klokt att läsa på vad som gäller på ditt tilltänka sjukhus, i god tid. Fråga din barnmorska, kontakta den förlossningsklinik du planerar att föda på och be gärna att få veta vilka riktlinjer de arbetar efter och vilka förutsättningar som behöver vara uppfyllda för att du ska kunna föda i vatten.
Planerar du att föda hemma kan du prata med dina hembarnmorskor om deras erfarenhet av vattenfödsel och hur de brukar arbeta. De flesta hembarnmorskor har gedigen erfarenhet av vattenfödsel.
För att ta del mer kunskap om vattenfödsel tipsar jag om att klicka dig vidare till www.forlossningspool.se och lyssnar på avsnitt 17 av Fullvidgat:
Vill du boka förlossningsförberedelse, läs om Din Gravidcoachs tjänster här eller skicka ett mail till aniara@gravidcoach.se
Med värme, Aniara
Kommentarer